Vet inte hur det är med er, men jag är en sån person som tycker det är fruktansvärt jobbigt att ta tag i telefonsamtal. Fick en faktura förra veckan som jag inte visste om att jag ens borde få, eller okej, jag hade slarvat med att säga upp ett kort som jag inte ens använder.. Har mest skjutit på det och lalat och nu kom en räkning på grund av en övertrasering på ett kort jag aldrig använt. Nåväl, förra veckan bestämde jag mig för att inte oroa mig för det, bestämde mig helt enkelt att det var nog med min tenta och att jag skulle ta tag i det denna veckan. Både igår och idag har mamma ringt på kvällen och varje gång har jag fått en lika stor klump i magen och tänkt att nu har det nog kommit en ny räkning.. Men nej.. (Får nämligen fortfarande en del av min post hem till henne.) Hur som haver idag slog jag numret med en klump i magen och stressat hjärta. På två minuter var problemet löst, kortet borttaget och räkningen med. Snacka som service, service som dessutom botade min magklump..
Long story short: ring direkt! För var dag som gick växte ångesten och ett enkelt litet samtal kändes plötsligt riktigt jobbigt. Att jag aldrig lär mig! Nu känns det bara fånigt. Nej imorgon ska jag ta tag i två samtal till! Dessa går dock inte ringa mer än under 1 timma mitt på dagen, men ska planera in det i dagsplaneringen direkt. Får bli ett perfekt kortare avbrott i studierna.
Någon mer än jag som är lite för bra på att skjuta på saker som egentligen inte är så svåra?
/Gabriella
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar